"Nu smälter grånad lust som fjolårs snö och nyväckt kärlek pockar på sin rätt. Den sköna för vars skull han ville dö är inte skön, jämfört med Juliet. Nu älskar hon och Romeo varann, förhäxade av ljuva blickars makt. Snärjd i familjefejden älskar han, och hon sin själ i oväns hand har lagt."
"Vad är det här? En bägare? Så hårt han håller den. Så det var gift han tog, din knöl! Drack du upp allt och lämnade inte en enda vänlig droppe kvar åt mig? Jag kysser dina läppar. Kanske finns där så mycket gift så livets sista kyss hjälper mig in i döden."
"Aldrig har en historia rört oss så som den om Juliet och Romeo."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar